Vad var det jag sa ...

.. eller rättare sagt skrev.
Dick Bengtsson gås Moderna.
Och som han gick.
Han "bildsköne Bengtsson".
En utställning värd namnet.
Som en hyllningssång.
Träd in den Bengtssonska katedralen.
Väggar och tak är sotmålade.
Målningarna gnistrar likt kyrkofönster.
Här fanns alla de verk jag ville se.
Verk jag bara sett på bild innan.
Plastspademålningarna.
De gåtfulla husen.
Landskapen.
Interiörerna.
Hakkors, fabriker och maskiner.
De hängde där som gamla vänner.
Med sitt magiska skimmer.
Brunmålningarna.
Klassiska målningar blandat med ...
.. för mig helt nya.
.. och färgrikare.
"Badstranden"
"Tavelväggen"
Det var så många ...
.. de var så bra ...
.. valde att bara se en liten del ...
.. jag måste återvända.
Moderna får bli mitt andra vardagsrum.
Låt det bli ditt också!
Höll på att glömma den ...
.. men visst var den där ...
.. Möbelrälsen ...

Andra bloggar om: kultur, konst, dick bengtsson, moderna museet